Nu i helgen är det allhelgona helgen...det är lika svårt som alla andra år ,jag tycker att det är jätte fint att se alla upplysta gravar men jag skulle också kunna klara av atte jag tända ett ljus på min grav som mina nära och kära ligger men det gör jag inte jag får panik ångets och blir kall svettigt...så det är min stora önskan varje år.Min kära morbor gick bort för ett år sedan i cancer och där kan jag också oångra vissa saker jag inte vågade göra men jag fick panik då med.Eller jag brukar kalla mig feg för att jag får panik...jag blir så arg på mig själv men jag vet att jag inte ska bli det men det blir jag ...jag saknar min morbror otroligt mycket ,jag ångrar verkligen att att jag inte besökte honom på sjukhuset så mycket...men jag kommeer så väl i håg vad han sa när vi pratade i telefonen när vi skulle avsluta samtalet då sa han alltid att jag skulle vara rädd om mig och mina barn och min sambo.. u ska jag sätt in min dikt som jag hittade på när han gick bort<3.